Förra delen:
Taxin stannade ute vid ett öppet fält, en bit bort låg en skog och en liten damm.. Det var jätte vackert!
Niall bad taxin komma tillbaka om 2 timmar och sedan tog han tag i min hand, vi började gå mot skogen..

---

Vi kom allt närmare skogen och dammen.. Allt var så tyst och lugnt här ute! Precis vad jag behövde just nu, här var det ingen annan förutom jag och Niall..
Vi satte oss ner framför ett träd, någon meter framför oss var dammen.. De ända ljuden som hördes var fågelkvitter och vinden.. Enstaka gånger kunde man höra när Niall andades lite tungt också.. Jag kollade mot honom, hans blåa ögon lös verkligen och hela landskapet speglades i dem..
"What's on our heart?" Frågade Niall, han började stryka mig över handen och log mot mig.
"I don't know if..." Sa jag och kände att tårarna började bränna bakom ögonlocken..
"If what..? You can tell me Alice." sa Niall och drog bak mitt hår så att det inte hängde över ansiktet.
"Hehe.. Thank you.." Sa jag och skrattade till lite.. Tårarna började rinna och jag lutade mig mot hans axel..
"It's okay, sometimes it's better to just let it out rather than tell people about it.."Sa han och log mot mig..
"I want to tell you, but I don't know how to say it.." sa jag och kollade upp på honom, hoppades på att han kunde berätta..
"Just say it straight out.. It's not harder than that, darling" Sa Niall och torkade bort några tårar från min kind..
"Okay, than I just say it straight out?" sa jag och Niall nickade som ett svar.. Gud nu skulle jag säga det jag hållit inom mig, jag skulle berätta det för honom..
"I... I have been raped.." Sa jag och Niall kollade oroligt på mig..
"You have been what you said?" Nästan skrek Niall ut och ställde sig upp, han gick några steg fram med ryggen vänd mot mig..
"Raped.. But please don't hate me! Please Niall..!" Sa jag och kände hur tårarna pressades ut ur mina ögon..
Han vände sig om och gick fram till mig, omfamnade mig..
"I would never hate you..! Never.." Sa han och strök mig över huvudet medans han fortfarande kramade om mig..
Jag grät och jag grät, vi pratade i timmar.. Jag berättade allt, exakt allt om vad som hade hänt, vad jag hade känt och hur jag hade det nu.. Hela tiden gav Niall mig uppmuntrande och stöttande ord..
_______________

Tillslut började det skymma lite och taxin hade redan stått borta vid vägen i en timme, men Niall hade betalat taxin för att vänta så vi hade tid.. Vi gick runt dammen, det var som en romantisk film.. Jag hade fått låna Niall's hoodie för att jag frös och så gick vi och höll varandra i handen.. Vi gick och pratade om allt möjligt, vi skrattade och jag kände mig som världens lyckligaste tjej just då! För allt var perfekt..
Niall stannade och knöt sin sko, sedan reste han sig upp och jag kramade om honom..
"Thank you Niall.. For everything..!" Sa jag och fortsatte.. "Thank you for listening to me, thank you for all the smiles I have made today..  Actually I don't know what I had done today if you wasn't here.."
"It's okay.. Don't think about it.. And if it is something I'm always here!" Sa han och kollade mig djupt in i ögonen..
Våra läppar möttes i en lång kyss, en kyss som både kändes så rätt.. Men ändå så fel...

---