Förra delen:
Jag gick mellan killarna, de båda hade sina huvor uppdragna för att inte dra för mycket uppmärksamhet..
Vi han bara gå en liten bit innan vi blev stoppade av en massa Paparazzis.. Jag fick panik! Alla var runt oss, tog kort och skrek på oss..
Zayn och Niall blev bortdragna från mig, det blev för mycket.. Alla var som galna.. Jag blev omringad av en massa intervjuare och någonstans bakom alla hörde jag Niall som ropade efter mig...

Vad skulle jag nu göra?

---

Jag fick panik, folk trängde sig på ännu mera.. Jag tog händerna över öronen och kollade ner i marken, samtidigt som jag försökte trycka mig igenom folkmassan med fotografer och intervjuare. Jag blev nästan omkull puttade några gånger, men tillslut kom jag ut ur folkmassan..
Jag kollade mig omkring men såg varken Zayn eller Niall, jag började gå bortåt och en stor del av folkmassan följde fortfarande efter mig..
Jag gick en längre omväg mot mitt hus, hoppades på att de skulle ge upp, och de flesta gav upp. När jag hade något kvarter kvar hem så stannade de sista fotograferna och jag blev lämnad ensam.. Det var då alla tårar kom, jag tog upp min mobil och letade upp Niall's nummer, jag tryckte på 'ring' och signalerna gick fram.. Han svarade inte så jag provade att ringa Zayn istället, men han svarade inte heller, de var antagligen omringade av intervjuare och fotografer..
Jag stod utanför min port, jag tryckte koden och gick upp till min lägenhet.. Dörren var låst, jag öppnade min väska och kollade efter nycklarna, det var då jag kom på att jag hade glömt dem hemma hos killarna.. Jag suckade och började gå ner igen, jag tog upp mobilen och letade upp Harry's nummer.. Signalerna gick fram..

*Hi, it's Harry!* Sa han och TV:n hördes i bakgrunden..
*Hi, it's Alice! Can you pick me up?* sa jag och hörde hur Harry gick undan från TV ljudet..
*Yeah of course! Have something happen?* Sa han med en orolig röst..
*I can tell you when you pick me up..* sa jag och satte mig ner vid vägkanten.
*Okay, but where are you?* Sa han och man hörde hur man började dra på sig skorna, stängde dörren och sprang ner för trapporna..
*I'm outside my flat..* svarade jag..
*Okay, see you in a minute!* sa Harry och vi lade på..
______________

Någon minut senare svängde Harry's bil runt hörnet och parkerades vid vägkanten, Harry hoppade ut bilen och sprang fram till mig.. Han kramade om mig och jag började gråta igen, jag visste inte varför jag grät.. Jag var typ som i en liten chock, allt var så nytt och obehagligt för mig..
Vi stod där en stund innan vi satte oss i bilen och åkte hem till dem, jag berättade allt för Harry medan han körde, han sa inte så mycket men man märkte att han var upprörd..
Vi kom innan för dörren, tog av oss våra skor och hängde upp jackorna. Jag gick in och satte mig i soffan, Harry försvann in i köket och någon minut senare kom han ut med en kopp te till sig själv och en kopp varm choklad till mig..
"Where is Liam and Louis?" frågade jag för att bryta tystnaden, jag visste redan vart de var men det började bli för stelt..
"Uhm.. They are with Eleanor and Danielle.." Sa Harry och tog en klunk av sitt te, jag nickade till svar och allt blev tyst igen..
Dörren öppnades och in kom Niall och Zayn, Harry ställde hastigt ner koppen och gick ut till hallen. Jag följde efter honom, men ställde mig bakom honom..
"Where have you been?" Sa Harry med en arg ton..
"On Nandos with Alice.. But then tha paparazzis came and now we can't find her!" Sa Niall upprört, jag tog ett kliv fram så att de båda kunde se mig..
De båda kollade på mig och sprang sedan fram och kramade om mig, jag kramade inte tillbaka dem, även om jag ville... Så gjorde jag inte det, jag hade den känslan av att jag inte skulle göra det... De båda märkte det och kollade upp på mig, de såg att mina ögon var röda..
"Alice, we didn't mean to loose you..!" Sa Zayn och strök mig över håret, jag vände mig om och satte mig i soffan igen..
"Zayn, Niall can I talk to you alone?!" Sa Harry och pekade mot köket, de gick in och stängde dörren efter sig..
Hetsiga, upprörda och arga röster hördes innefrån köket, men ute i varddagsrummet var det helt tyst...
______________

Harry's Perspektiv:
"How could you loose her!? She is only 16 years old! Do you know what could've happen if she didn't got loose of those paparazzis?! She was terrefied!" Sa jag med ilsken röst!
Jag var rasande på dem, visst det hade vart fullt med paparazzis där! Men de kunde försökt mer, de kunde ha hållt sig till henne hela tiden från början, de kunde ställt till en scen så att de lät hon vara! De kunde beskyddat henne!
"We didn't mean to! Take it easy Harry!" Sa Zayn och blängde surt på mig..
"I can't take it easy! She is terrefied, seriously..! Don't you see it in her eyes?" Sa jag igen, denna gången lite lugnare...
"We're sorry, okay! It all happened so fast.. I can't even remember how we lost her..I was so afraid when I realised she was gone! I screamed her name, but I didn't hear anything! We really tried to find her Harry, we did.." Sa Niall och kollade på mig, han hade tårar i ögonen..
"She wont forget this, you know that right?" Sa jag och kollade på både Zayn och Niall..
De båda nickade till svar..
"It wouldn't surprise me if she wont talk to you in a long time, if she would hate you and have nightmares every fucking night!" Skrek jag ut och kände hur tårarna började pressas på..
"We get the point! Shut up!" Skrek Zayn och rusade ut ur köket.. Niall kollade på mig, jag såg smärtan i hans ögon..
_______________

Plötsligt kom Zayn utrusandes ur köket, han sprang upp på sitt rum och smällde igen dörren.. Jag fick en klump i halsen.. De bråkade på grund av mig, allt detta hände på grund av mig..

---