Förra delen:
Jag kramade om alla killarna och såg de försvinna iväg, Niall gick fram till mig och kysste mig en sista gång innan han också var tvungen att gå iväg..
Jag vinkade efter dem och kände hur mina tårar rann ner för mina kinder, jag torkade bort dem men lika snabbt blev mina kinder blöta igen..
En vakt eskorterade mig ut till en taxi, påvägen dit gick jag med huvudet böjt neråt och försökte undvika all ögonkontakt med fansen som fortfarande stod kvar..
Jag hoppade in i taxin och åkte hem till Niall's lägenhet igen.. Det skulle kännas så tomt utan honom här nu..

---

1 månad senare:
Tiden segade sig fram, även hur mycket jag än försökte för att få den att rusa iväg.. Niall hade oftast hört av sig varje kväll och vi hade pratat i någon timme, men det hade vart svårt pga. tids skillnaden.
Imorgon skulle jag börja skolan här i London.. Jag var redigt nervös, för jag kände ingen annan här och jag som var såpass blyg skulle nog få det ganska svårt att lära känna någon..
Jag suckade ljudligt och lade mig i den stora sängen, varje morgon jag vaknade så kollade jag alltid efter Niall - även om jag visste att han inte skulle ligga där.
Jag hade vart ganska depp den senaste tiden, inte haft så mycket ork till något.. Men imorgon så var det bara 1 månad kvar till Niall och de andra killarna skulle komma hem, så jag fick hålla ut tills dess..

Ytterligare 1 månad senare:
Den senaste månaden hade gått oerhört snabbt.. Skolan hade gått bra, jag hade inte träffat någon vän ännu men det fanns knappt några raster så det gjorde inget om jag fick vara själv..
Jag log för mig själv, för exakt 1 månad sen hade jag legat i denna sängen och tänkt "Om exakt 1 månad imorgon så kommer min älskade Niall hem!"..
Men nu så skulle Niall komma hem imorgon.. Jag fylldes av glädje, imorgon skulle jag rusa fram till han på flygplatsen, kasta mig in i hans armar och äntligen få kyssa han igen.. Han skulle kunna hålla om mig igen och vi skulle inte behöva vara ensamma..
Och om 3 dagar så skulle vi åka iväg allihopa på semester! Kunde livet vara bättre?! Nej, jag tror knappast så.. Detta var livet som jag vet att jag alltid önskat mig..

Nästa dag:
Jag kollade ivrigt på klockan igen.. 10 minuter kvar... Jag hade säkert kollat på den där jävla klockan 100 gånger men visaren hade envisats med att gå i snigelfart..
Jag tog upp mobilen och gick in på twitter lite snabbt, på senaste halvåret, då Niall och jag vart tillsammans, så hade jag fått otroligt många följare!

"Now I'm gonna see my love again! After 2 months! Wohoo.. Hope U Guys have a awesome day! xx"

Jag klickade på "Tweeta" och efter några sekunder hade jag fått massvis med svar, jag läste igenom några och följde också några...
Jag kollade upp mot klockan igen.. 3 minuter kvar.. Yes!
Jag reste mig upp från bänken utanför flygplatsen och gick in istället.. Väl där inne stod det massvis med folk, jag började tränga mig fram igenom mindre folkmassor..
Tillsist var det bara den största folkmassan kvar där alla fans stod, de flesta hade sina blickar helt spända i portarna framför dem - där killarna skulle komma ut.. Men en heldel gav sin uppmärksamhet till mig och började prata med mig..
De frågade hur jag mådde och om jag var spänd på att träffa Niall igen efter en så lång tid, jag svarade också på massa andra frågor som de snäll frågade..
Jag fick komma fram lite genom folkmassan och stod nu nästan längst framme, de flesta kände igen mig och var artiga och flyttade sig..
När jag äntligen stod längst framme brevid en grupp med tjejer slappnade jag av lite, nu var det bara att vänta..
"Excuse me?" Sa en tjej som stod brevid mig och jag log mot henne och svarade "Yes hun?"
"I was just wondering.. Is it true that you where a directioner before you meet Niall?" frågade hon och allas uppmärksamhet riktades mot mig.. Alla ville tydligen veta det.. Jag fnissade lite och harklade mig sedan..
"Yeah it's true.. I was a massive fan and I never thought I'd meet them! But I did.. And now I'm standing here..!" svarade jag och kollade runt mig på allas förvånade ansikten..
"Well.. You just gave me so much more hope!" Sa tjejen och log ett stort leende..
"Of course.. You should never stop believeing! And if one of the boys isn't the right one.. I'm sure there's someone else!" Sa jag och klappade henne lätt på axeln..
"You really understands us like no one else..!" Sa en annan tjej och flera nickade instämmande..
"Well.. I'm one of you guys..! Once a directioner.." Sa jag och de alla skrek i kör..
"Always a Directioner!" vi skrattade alla  tillsammans och de frågade ytterligare lite frågor..
"Alice..." Sa en tjej bakom min rygg och jag vände mig om..
"Yes darling?" Sa jag och hon fnissade lite..
"I've made this for you.." Sa hon och räkte fram en fyrkantig bok.. Det såg ut som en scrapbook fast i mindre storlek.. "You are really my rule modell and I adore you!"
Jag fick tårar i ögonen och log mot henne..
"Aww.. Thank you, this was really sweet of you!" Svarade jag och gav henne en kram.
Jag höll boken i min ena hand och tog upp mobilen med den andra för att kolla klockan.. Flyget var 5 minuter försenat..
Jag lade ner mobilen igen och just då slogs portarna upp och där kom de ut.. Niall, Louis, Harry, Liam och Zayn..
Salen fylldes med skrik och killarna vinkade glatt mot alla fansen.. Jag tryckte mig under avspärrningarna och gick fram emot dem..
En vakt kom fram emot mig och bad mig gå tillbaka igen men jag skakade på huvudet och förklarade för honom att jag var Niall's flickvän.. Han skrattade mot mig och skakade på huvudet, han antog säkert att jag skämtade..
"Hey!" Ropade Niall och kom fram till vakten.. "She's with me.."
Vakten nickade och bakade undan..
"Oh Niall I've missed you soo soo much!" Sa jag och slängde mig runt hans hals..
"And so have I.." viskade han i mitt öra..
Han kysste mig mjukt och ännu högre skrik hördes från alla fansen.. Jag skrattade lite och vände mig om, kollade på alla fansen - de alla var så snälla och underbara mot killarna..
"Come here.." Sa Niall och kysste mig igen..
"What's that?" Frågade han sedan och pekade mot boken i min hand..
"One of you fans gave it to me!" Sa jag och log, Niall log tillbaka och gich sedan fram mot de skrikande fansen..
Han tog massa foton och skrev en heldel autografer men sedan var vi tvugna att gå..
"Wait.." Sa jag och letade med blicken genom folkmassan efter tjejen som gjort boken till mig.. Där stod hon! Jag sprang fram genom folkhavet och drog med mig henne tillbaka till Niall igen..
"This is the girl who made me this!" Sa jag och höll upp boken..
"But.. Kelly?! Is that you?" Sa Niall och kollade förskräckt på henne..
"Yeah Niall it's me!" Sa tjejen som tydligen hette Kelly och kramade om honom..
Jag kände hur svartsjukan kom på krypandes.. Hur kunde de känna varandra? Hur kände de varandra och vem var hon?

---