Förra Delen:
"No.. I'm not gonna tell her right now, it's not the right time.." Sa jag och reste mig sedan upp för att gå ut igen, men jag stoppades att Zayn's hand på min axel, jag vände mig om..
"Just remember.. Her heart still belongs to Niall.." Sa han och jag fnös..
"Deep inside, she still love me, I can see it in her eyes.. " Svarade jag och öppnade sedan upp dörren och gick mot köket..
Alice satt inte där, jag gick in i varddagsrummet men där var hon inte heller.. Jag ropade lite svagt "Alice?".. Men fick inget svar, Zayn kom ut och kollade på mig..
Han förstod direkt att hon var borta och ropade hennes namn med, men inget svar kom..
Jag kollade på Zayn oroligt, vart fan var hon?! En känsla inom mig sa att det verkligen var akut att hitta henne nu..

Alice's Perspektiv:
Jag orkade inte längre, alla dessa lögner, allt detta svek..
Jag suckade djupt och knep ihop ögonen..

---

Jag höjde upp handen, tvekade några sekunder men knackade sedan på dörren..
Lätta steg hördes innefrån, de tassade försiktigt upp till dörren..
"Who is it?" sa Niall innefrån lägenheten..
Jag tvekade lite, jag hade fortfarande chansen att gå iväg, men något höll mig kvar..
"It's me, Alice.." Sa jag efter en stund av tystnad.
"What do you want?" svarade han och suckade..
"Could we please just talk?.." Sa jag och lade handen på dörren, i hopp om att han skulle öppna..
"I guess so.." Sa han, nyckellåstet vreds om och dörren öppnades..
Där stod en liten sliten Niall, han såg trött ut men hade ändå ett leende på läpparna..
"You gotta hurry because I'm going out soon.." Sa han och gjorde en gest med handen att jag skulle stiga in, jag gick in och satte mig i soffan..
"Oh okay.. Where are you going?" Frågade jag nyfiket, kanske Zayn hade haft rätt.. Han kanske hade kommit över mig så snabbt..
"Out with some friends.." Sa han och log.
"Okay, yeah I gotta hurry to, I'm having a movie night with Zayn and Harry!" Ljög jag ihop och slängde på ett brett leende..
"Okay.. But what was it?" Frågade Niall och lade upp fötterna på bordet.
"Uhm.." mumlade jag och tvekade..
Han verkade må så bra, jag ville inte dra upp allt och verka vara den som aldrig gick vidare, så jag bestämde mig för att inte snacka om det..
"Have you moved on?" Frågade jag efter ett tag och hans leende tynades ner lite..
"Yeah, I think so.. I mean.. I still have Kelly and.. I'm just not sure anymore.. I thought I loved you, but then when Kelly came I realised that I still have feelings for her, and she still loves me so.." sa han och kollade på mig med en ledsen blick..
"Oh.. It's okay.. You can't control who you have feelings for.." Sa jag och reste mig upp, redo för att gå..
"Alice I just want you to know, to hurt you was the last thing I ever planed to do! I was, and still are, just so confused! Please forgive me.." Sa han och reste sig upp och gick fram till mig..
"Okay, I get it.. It's okay.. Maybe I don't forgive you right now, cause you broke my heart.. But some day I will.." Sa jag och drog min hand längst hans kind..
"So is this a goodbye.. forever?" Sa han och bet sig i läppen..
"No.. Or I hope not so.. What do you think..?" Sa jag och log.
"If it was up to me, I would still love to be your friend.. But that's just me.." sa han och log ett milt leende mot mig..
"Mmm.. We can still be friends..!" Sa jag och log tillbaka, sedan böjde vi oss frammåt för att krama om varandra..
Just då öppnas lägenhetsdörren väldigt hastigt och in kommer Zayn och Harry, de båda kollar på oss och vi avslutar kramen, Harry går fram emot oss och puttar undan Niall..
"You leave her alone.. You broke her heart Niall!" sa han och pekade med fingret på honom..
"Harry we have talked about it.. We're friends now.." Sa jag och drog honom lite lätt i armen..
"But he still broke your heart, and he should be ashamed.." Sa Harry och gick sedan ut ur lägenheten med snabba kliv..
Jag sa inget, för delvis så hade Harry rätt.. Niall hade krossat mitt hjärta, fast en del av mig ville bara förlåta honom och gå vidare.. Men den större delen var krossad och förtvivlad..
"Com'on Alice.. I think it's time for us to go.." Sa Zayn och lade sin arm runt mina axlar och vi gick ut ur lägenheten och stängde dörren efter oss..
"What's up with Harry?" Frågade jag en kort stund efter, Zayn suckade lite och bet sig i underläppen..
"You ask him yourself.. I think it's better that way.." Svarade han efter en stund och jag nickade som svar..

Harry's Perspektiv:
Jag rusade ut ur Niall's lägenhet med långa och hastiga kliv.. Jag var rasande..
Jag visste egentligen inte helt varför, kanske för att Alice förlåtit honom.. Eller för att Niall fortfarande hade krossat hennes hjärta och sedan låtsas som om allt var bra igen..
Jag sprang upp för alla trapporna och öppnade upp luckan till hustaket, ingen annan hade någonsinn vart där.. Förutom jag, det var min alldeles egna plats..
Jag satte mig ner på en stenkant och lutade huvudet i mina händer, små tårar rann längst mina kinder..
Varför skulle livet vara så svårt, varför skulle kärlek vara så svårt..?
Mitt i allt hör jag hur luckan öppnas, jag stelnar till.. Ingen annan vet att jag är här..
"Harry?" viskar en mild röst, Alice..
"I'm here.." Säger jag och torkar snabbt bort tårarna..
"Oh.. How are you Harry?" frågar hon och sätter sig ner brevid mig..
"I'm pretty fine, just a bit.. confused about all this.." Svarar jag, hon nickar och sedan blir det tyst..
Vi sitter och kollar ut över London, även om vi är tysta så är detta helt underbart.. Att ha henne brevid mig, bara hon och jag..
Hon ryser till och först då märker jag hur blåsigt och kallt det är här uppe..
Jag lägger armen runt henne och hon kryper ihop sig i min famn, så här vill jag stanna för alltid..
Men ska jag verkligen våga berätta? Tänk om hon inte känner det samma, kommer jag klara av att ens kolla på henne då..?

Zayn's perspektiv:
Jag står borta vid luckan och kollar mot Alice och Harry, hon kryper upp i hans famn.. Harry ser så nöjd ut..
Om han ändå skulle våga att berätta för henne, han lider av detta...
Jag suckar och går ner gör de små trappstegen, sedan styr jag stegen mot min lägenhet igen, jag skulle lämna de ensamma enstund till innan.. Ja, innan jag skulle berätta..

---