Jag lade ner pennan och smög in på April's rum, det var kvavt och varmt där inne så jag öppnade upp ena fönstret. Sedan satte jag mig på huk framför April, jag strök handen över henne's hår och pussade henne lätt på huvudet..
"I love you April, please don't do anything stupid today.." viskade jag till henne och gick sedan ut till hallen igen, där plockade jag upp min väska och hängde den på ena axeln..
Med väskan guppandes på axeln sprang jag ner för trapporna och ut på trottoaren, Louis stod redan där ute, hans blick var nere i mobilen..
"Hey there!" Ropade jag, han hoppade till och kollade upp på mig, ett stort leende mötte mina ögon.
"Well hello! I actually thought you had forgotten me!" Sa han och jag skrattade..
"How could I possible?" Sa jag och han skakade på huvudet..
"And I couldn't call or text you, since you never gave me your number!" forsatte han och räckte över sin mobil mot mig, jag fiskade upp min mobil ur väskan och lät han skriva in sitt medans jag skrev in mitt i hans mobil.
"Shall we go?" Frågade jag och vi räckte tillbaka våra mobiler..
"Sounds good to me!" Svarade han och log stort mot mig, jag nickade och vi började gå.
Tystnaden hade lagt sig, jag kom inte på något bra att säga och Louis verkade helt enkelt vilja ha det tyst, så jag sa inget..
"I think it will rain soon.." Sa Louis och jag kollade upp mot himmlen, den var våldsamt grå och i fjärran kunde man höra muller..
"Yepp, come on let's hurry up before we.." längre hann jag inte säga förrän regnet började falla, på någon sekund började det regna ännu mer och nu hade ett spöregn börjat.
"Yeah, just perfect!" Skrek Louis innan han greppade tag i min hand och vi började springa..
När det bara var någon byggnad kvar var jag redan så gott som genomblöt, skorna var fulla med vatten, mina kläder var tunga och hade klistrat sig fast på kroppen, min väska hade däremot klarat sig eftersom att det var gjord i något sorts fejk läder..
Louis slängde upp dörren till trappuppgången och vi skyndade oss in, väl där pustade vi ut.
"Oh man, I've already taken a shower!" Skojade jag och vi brast ut i skratt, jag vred ur min tröja och vi började skratta ännu mer.
"The weather in London is really crap!" Sa Louis och jag nickade som svar..
"Well come on up with me, you need to change clothes!" Sa jag och han kollade förvånat på mig innan  han nickade gillande..
"But do you have clothes up there?" Frågade han samtidigt som vi gick upp i trappan.
"I'm sure Mr.Pickett have some clothes we can borrow.." Svarade jag och knackade på en stor dörr.
"Oh.. And who is this Mr.Pickett?" Frågade han och jag log busigt mot honom, sedan öppnades dörren, där stod Mr.Pickett.
"Hello Cay! How are you?" Frågade han och log stort.
"Hi Mr.Pickett! I'm fine thanks.. Well I was wondering if you have some of David's old clothes left?" Frågade jag och han nickade innan han försvann in, efter ett tag kom han tillbaka med en påse.
"Here you have Cay! You can keep them, I'm sure David doesn't mind!" Sa han och skrattade, jag tackade för kläderna och drog sedan med mig Louis in till lokalen.
"Well there you saw who Mr.Pickett was!" Sa jag och hällde ut käderna på golvet..
"Haha, yeah.." Svarade Louis och hukade sig framför kläderna, han greppade tag om ett par mörka jeans och en röd T-shirt med vita ränder, typiskt honom..
"I'll change over here.." Sa han och pekade mot ett hörn i rummet, jag nickade och greppade tag i en vit T-shirt, ett par gråa mjukisbyxor och ett par vita tubsockor.
Jag skyndade mig att byta om ihopp om att Louis fortfarande inte var klar, när jag dragit på mig tröjan vänder jag mig om och där står Louis och stirrar rakt på mig, jag möter hans blick och han kollar generat bort..
"Sorry.." Mumlar han och jag fnissar generat..
"Uhm.. Well.. I have to practice so if you want to, you can stay here until the rain stops.." Sa jag och gick fram till pianot, jag satte upp några notpapper och satte mig sedan ner.
Bakom mig kom Louis och satte sig brevid mig, jag kollade på honom och log, han log tillbaka..
"Play something for me.." Säger han och jag nickar ivrigt, sträcker på fingrarna och tar ett djupt andetag..



Hon börjar spela och rummet fylls av pianoklirr, det var.. underbart! Det var nog det ända man kunde beskriva det som - underbart..
Innan hade jag bara trott att hon var bra, men jag hade väl haft fel.. Det lät verkligen underbart.. Fantastiskt!..Helt sagolikt..
Hennes fingrar rör sig nätt över tagenterna och det ser nästan ut som en dans, de bara svävar fram och ut kommer den underbaraste musik jag hört..
Jag sluter ögonen och ler, det var för vackert för att vara sant.. Hon måste verkligen vara världskänd om hon spelade såhär bra!
En stor smäll hörs och Caylie fummlar över tagenterna så att det låter förfärligt, sedan slutar det, jag öppnar ögonen av ren panik och in i rummet stormar en liten dam.
Damens hår är grått och uppsatt i en sorts bulle på huvudet, inte ett ända hårstrå hänger ut. Hennas ansikts uttryck är en blandning av illska och rädsla, men största delen ser ut att vara illska. Hennes ögon ser nästan ut att vara svarta när de möter mina för ett par sekunder.
Damen kommer fram till oss och stannar tvärt, händerna placerar hon på sin midja och blicken är fäst på Caylie..
"Caylie! What is this supposed to be?!" Vrålar hon ut, den hårda rösten skrämmer mig en aning, hur kan en så liten kropp ha en så hård och.. tung röst?
"Uh,uhm.. Well I was training.." Piper Caylie fram och damen suckar djupt.
"But why is this boy here?! You aren't allowed to bring other people to the local on our training time!" Ryter hon fram med lika hård röst.
"But Ms.Nelson, my training time hasn't started yet.." Säger Caylie och damen, som tydligen är Ms.Nelson fnyser.
"Well it has now! And may I ask this boy to go?!" Säger hon och kollar surt på mig, jag nickar hastigt och skyndar mig mot dörren.
Jag greppar tag i mina saker som ligger vid dörren och vänder mig snabbt om, Ms.Nelson kommer gåendes mot mig med stora steg.
"Bye Caylie, talk to you later!" Skyndar jag mig att säga innan jag sticker ut ur lokalen, sekunder efter mig kommer Ms.Nelson ut.
"You shouldn't be here, Caylie can't be disturbed by some stupid boy! If you want the best for her you shouldn't try to bring on any feelings to her, cause that would just destroy her carrier.. And Caylie is well aware about that..So, off you go and remember what I said..!" Säger hon stelt och schasar iväg mig.
Jag springer ner för trappan och ut på gatan, tur nog hade det slutat regna.. Påvägen till studion tänkte jag på det Ms.Nelson sagt till mig, men att bara umgås lite kan väl inte skada ens karriär, knappast..

 

 Vad tycks? :) Sorry om det är stavfel men hann inte läsa igenom! För nu ska jag upp till Stockholm! :) Ha det bra alla så får ni ett kapitel på Söndag, kommer dock upp lite sent! ;)

Och tills jag kommer hem kan ni inte bomba med kommentarer? Blir så glad ju! :D